Regions of Europe - a necessity

SWE. Statspolitiken verkar glida bort från medborgarna. Det är dags att återskapa demokratin.

More.

SWE. Regionalism och subsidiaritet ger Europas regioner ett större inflytande i den politik som berör det dagliga livet.

More.

SWE. Regionalism. Autonoma regioner som delar av en flexibel och mångfacetterad politisk organisation.

More.

SWE. Demokrati innebär att medborgarna väljer sina ledare genom att rösta på dem. Men vissa stater manipulerar processen. Det är dags att föra demokratin tillbaka till folket.

More.

SWE. Väljarna verkar tveka att utöva in rösträtten. Känns politiken avlägsen och otillgänglig? Det är dags att föra politiken närmare medborgarna.

More.

SWE. Vissa regioner strävar efter att bli en självständig stat. Men för mig innebär detta att enbart flytta samma politiska och administrativa strukturer till ett nytt geografiskt område.

More.

SWE. En varaktig enväldig härskarmakt har aldrig existerat i Europa. Dess kulturella och politiska mångfald har varit som en stötesten för historiens imperiebyggande makter.

More.

SWE. Westfalenfördraget 1648 förändrade den europeiska kartan. Det etablerades suveräna stater, var och en att inte blanda sig i den andras inre angelägenheter. Det blev början på statsnationalismen.

More.

SWE. Westfalenfördraget 1648 handlade om statens suveränitet och gränser. Den franska revolutionen 1789 handlade om att flytta den politiska makten till staten. Regionerna passade inte in i denna nya revolutionära ordning.

More.

SWE. Efter 1789 uppstod en ny statsmodell - ett språk, en kultur, ett parlament, en valuta, en militär, ett rättssystem, ett utbildningssystem etc....

More.

SWE. Den nya franska centraliserade modellen spred sig snabbt genom Europa. Det är därför vara rimligt att påstå att många av dagens stater inte är så gamla som vissa av oss vill tro.

More.

SWE. Spridningen av de statskoncepten 1648 och 1789 gjorde Europa till ett slagfält som kulminerade med första världskriget & andra världskriget. De europeiska staterna står på en våldsplattform.

More.

SWE. Schumanförklaringen 1950. Vad som sades mellan raderna: Inga fler krig skall uppstå ur Europas jord. Målet var att göra mellanstatliga krig omöjliga.

More.

SWE. Det första steget - Kol- och stålgemenskapen (1951) - syftade till att förhindra konfliktdrabbade stater från att åter rusta upp för fler krig och väpnade konflikter i Europa.

More.

SWE. Vägen till fred i Europa. Fördragen. Rom 1957, Schengen 1985, Maastricht 1993, Amsterdam 1997, Nice 2001, Lissabon 2009.

More.

SWE. Min generation (född under andra världskriget) är förmodligen den första generationen européer sedan Caesars tid, som inte har kallats ut för att döda eller dödas i statens namn. En fantastisk bedrift av den Europeiska Unionen.

More.

SWE. EU-projektet har kommit långt sedan 1950. Men framstegstakten har avtagit sedan Lissabon 2009. EU måste fortsätta att utveckla och leva upp till grundarnas visioner.

More.

SWE. Det är dags för EU-kommissionen att förbereda nästa fördrag. Det har gått 12 år sedan den förra.

More.

SWE. På senare tid har EU inte fortsatt bygga på principerna från början av 1990-talet. EU har varit upptaget med att få unionen att fungera, trots störningar som orsakats av vissa medlemsstater.

More.

SWE. Somliga har federalistiska ambitioner - Europas Förenta Stater. Om tanken är att föra politiken närmare medborgarna kan konceptet Europas Förenta Stater bli det motsatta.

SWE. Winston Churchill tal i Zürich 1946, citat: "återskapa den europeiska familjen". "skapa en regional struktur". "Europeiska stater skall gå med i en union".

More.

SWE. Statsnationalism och ett minskande förtroende för demokratin. Risken för ett bakslag för EU-projektet är påtagligt. Det finns goda skäl för medborgarna att fråga: Vem äger demokrati? Vem äger Politiken? Vem äger staten?

More.

SWE. Demokratin åsidosätts i många delar av världen. Vilka är bristerna i statssystemet som gör att det regelbundet producerar alla dessa autokratiska eller totalitära ledarskap?

SWE. EU:s medborgare står vid ett vägskäl. Antingen stöds den starka staten. Eller så återupprättas den medborgarorienterade demokratin på alla nivåer - lokalt, regionalt, statligt och på EU-nivå.

More.

SWE. Maastrichtfördraget 1992 tog regionerna in i det europeiska politiska landskapet. Det borde kallas Fördraget om Regionerna. Men titeln är Fördraget om Europeiska Unionen.

More.

SWE. Syftet med EU:s regionkommitté är att ge regionerna en formell möjlighet att se till att regionernas önskemål respekteras i EU-lagstiftningen.

SWE. Bristen på standardiserad nominerings- och röstningsförfaranden för EU:s Regionkommitté i de olika medlemsstaterna orsakar ojämlikhet bland dess medlemmar.

More.

SWE. EU:s NUTS 2-regioner - Basic Regions - varierar. Vissa medlemsstater registrerade de historiska regionerna. Andra registrerade till synes godtyckliga regionala indelningar med begränsade lagstiftningsbefogenheter.

More.

SWE. En regional NUTS-indelning i kombination med regionala politiska lagstiftningsbefogenheter skapar ett tydligare demokratiskt mandat för representationen i EU:s Regionkommitté.

SWE.

SWE. Det sägs att EU har ett problem - det demokratiska underskottet. Betyder detta en brist på eller dåligt fungerande demokratiska institutioner? Eller betyder det ett alltför svagt deltagande eller engagemang bland EU:s medborgare

More.

SWE. EU:s demokratiska underskott. Beslutsprocessen, som leder till ett slutligt EU-beslut, kan jämföras med en hamburgare med många lager. Varje part kräver att få säga sitt i processen.

More.

SWE. Det demokratiska underskottet. För hög att bita över. Underst de politiska partierna. Parlamentet (riksdagen). Regeringen . Riksdagens EU-nämnd. Europeiska kommissionen. COREPER. Regionkommittén. Europaparlamentet. Slutligen, högst upp, Ministerrådet

More.

SWE. Att lita på EU:s institutioner. Hanterbar och mera transparant. De politiska partierna. Parlamentet (riksdagen). EU-kommissionen. EU:s Regionkommitté. Högst upp - Europaparlamentet.

More.

SWE. Under senaste år har statsbaserade nationalistiska strömningar dykt upp över delar av Europa. Medlemsstaternas minskande suveränitet skapar oro bland vissa politiska grupperingar.

More.

SWE. Två parallella politiska och byråkratiska system arbetar aktivt samtidigt. Ibland sida vid sida. Ibland sammanvävda. Ett EU-system och ett medlemsstatssystem.

More.

SWE. Låt oss ta tillbaka kontrollen!, utbrister EU-skeptiker. De drömmer om den gamla goda tiden då den suveräna staten var oåtkomlig. Om de lyckas är risken stor att regionerna åter kommer att förpassas till historiens dunkel.

More.

SWE. Det finns statsbaserade nationalistiska tendenser inom EU. Om dessa tillåts växa finns det en risk att EU kan återgå att styras av de suveräna staternas historiska disparata principer. Tillbaks till ruta ett.

More.

SWE.

SWE. Kan vi lita på att staten och det statssystem de byggt kan skydda vårt klimat och vår miljö? Klimatskeptiker och klimatalarmister verkar vara i ständig dragkamp om jordens framtid.

More.

SWE. Global avskogning. Frågor att ställa: Vem äger naturen? Vem är bäst motiverad att ta hand om den? Är det statsmakterna eller storföretag? Eller är det de människor som är beroende av skogen för försörjning och välbefinnande?

More.

SWE. Det finns en faktor som påverkar både klimat och miljö men som det sällan pratas om. Det är den globala militära komplexet och den internationella vapenindustrins aktiviteter.

More.

SWE. Jakt, fiske i industriellt omfång och andra former av storskaligt utnyttjande av marina livsmiljöer är en stor bidragande orsak till en minskning av fisk och andra djurpopulationer i våra hav.

More.

SWE. Den siste afrikanska nordliga vita noshörningen dog nyligen. Det gjorde även den siste Sumatra noshörningshanen. Noshörningarna har överlevt miljontals år på jorden men överlevde inte den moderna människan. More.

SWE. Statsmakterna har haft gott om tid på sig att ta itu med miljöproblemen. FN:s Agenda 21 om klimat och miljö offentliggjordes redan 1992.

SWE. Agenda 21 från 1992 är en icke-bindande, frivilligt genomförd FN-handlingsplan. "Icke-bindande" och "frivilligt genomförda" är inte ovanliga i mellanstatliga avtal.

More.

SWE. Det är mycket svårare att återskapa förutsättningarna för att återupprätta förlorad natur än att bevara och utveckla det vi redan har.

SWE. Staten har blivit för liten och för stor på samma gång. För liten för att lösa våra klimatproblem och för stor för att lösa våra miljöproblem.

SWE. FN har hållit regelbundna klimatkonferenser baserat på Agenda 21. ”Rapportering om framsteg”, COP. Den första hölls i Berlin 1995. Det senaste i Glasgow - COP 26.

More.

SWE. Det verkar som om det statssystemet och dess största benefaktor - FN - inte kan leverera acceptabla och konkreta resultat från alla dessa COP-möten.

SWE. Kanske är det dags att ge medborgarna på regional och lokal nivå utökat politiskt inflytande för att bättre skydda den lokala naturen och miljön. Alla globala förändringar börjar på hemmaplan.

SWE. Under COP-konferenser tas gruppfoton. Strikta män i mörka kostymer. Och några kvinnor. Medan människor i verkliga livet, med krav och engagemang, viftar med banderoller på gatorna.

More.

SWE. Klimat och miljö faller inom ramen för EU:s regionkommitté (RoK). Fördelaktigt - om CoR inte hindrades av vissa medlemsstater vars företrädare paraderar på COP:s gruppfoton.

SWE. FN-rapport: Människor transformerar jordens naturlandskap. Växter och djur hotas av utrotning vilket är ett hot mot jordens ekosystem. Men idag ligger mesta uppmärksamhet på koldioxidutsläpp och klimat. Fokusera på första och det andra kan lösa sig själv.

SWE. COP 26, som så många COPs tidigare, slutar med att stater gör vaga åtaganden. Men jorden kan inte vänta. Medborgare på regional och lokal nivå behöver mera politiskt inflytande för att bättre skydda den lokala naturen och miljön.

More.

SWE.

SWE.

SWE. Transparency International: Mer än 60 procent av alla stater har korruptionsproblem. Hälften av alla i G20. Korruption är ett hinder för en positiv utveckling i världen.

SWE. Ju mer makt och resurser som samlas på ett ställe - desto större är risken att ett system korrumperas. Särskilt när de demokratiska förhållandena är svaga.

SWE. Två livsavgörande globala händelser sker samtidigt. Klimatförändringar/skador på miljön. Och ointresse för och försummelse av mänsklig kulturell och språklig mångfald.

More.

SWE. Småspråken riskerar nu att försvinna i stor skala. Två varje månad. Hälften av världens språk kan ha försvunnit före slutet av detta århundrade.

SWE. Många kulturer och språk riskerar att försvinna på grund av statsmakters passivitet och handlingslöshet. De flesta språkeliminerande mekanismer är nu på plats och är självgående.

SWE.