Translate this page:
Translate this page:
Mitt namn är Göran Hansson, pensionerad sjökapten som haft världen som arbetsplats i över 50 år.
Denna presentation handlar om hur konceptet Regionernas Europa kan användas som en modell för att skapa en bättre, effektivare och folkligare politisk organisation. Politiken närmare medborgarna och medborgarna närmare politiken.
Detta föredrag är baserat på ett bidrag som skickades in till EU-kommissionen 2021 i samband med EU:s Konferens om Europas Framtid. EU-konferensen avslutades 2022 med en slutrapport. Hur bidraget ”Regionernas Europa” påverkat EU-kommissionen är okänt.
En grupp om Regonernas Europa finns på Facebook. Bli medlem och kommentera denna presentation.
Presentationen finns även som videoföredrag i 10 delar. Det går bra att kommentera innehållet i presentationen där.
----O----
2/1
Två händelser som förändrade Europa. Westfalen och den franska revolutionen.
I tyska Westfalen träffades representanter för Europas furste- och kungahus efter ha krigat i 30 år.
Och det var efter Westfalen som vi började kunna skönja dagens rigida statsgränser.
----O----
2/2
De stora imperierna pressades tillbaka. Europas många små furste- och kungadömen krigade i trettio år. Utmattade, träffades Europas eliter i Westfalen 1648.
De enades om ett fördrag som avslutade det långa kriget. Det blev starten på det nya Europa.
----O----
2/3
Med den nyvunna Westfaliska suveräniteten i bakfickan och löftet om egna erkända statsgränser började Europas kungahus expandera. Krig, våld och kolonisation.
Målet var ”naturliga gränser”. Expansionen fortsatte tills de stötte samman med grannstaternas expansion. Inget hänsyn togs till att delar av Europas gamla kulturregioner hamnade på olika sidor om de nya statsgränserna.
Efter det Westfaliska fördraget 1648 kunde man skönja dagens europeiska statsgränser. Detta var ett Europa i förändring som så småningom skulle leda fram till den franska revolutionen 1789.
----O----
2/4
Stormningen av Bastille den 14 juli 1789 blev starten på den första ”moderna” statsbildningen i Europa. Det var Jakobinerna som låg bakom den franska revolutionen.
De startade ett projekt för att ta den politiska och militära makten från kungen - Louis den XVI:e och ge den till folket. Men det slutade som ett centraliseringsprojekt av ett mått som världen dittills aldrig hade skådat. Centraliseringen av politisk och administrativ makt blev officiell statspolitik.
Jakobinerna insåg snart kraften i nationalismen. Nationsbyggande av staten påbörjades. Det grundläggande började ifrågasättas. Staten som begrepp innebär att man binder upp sina medborgare med lagens, militärens och den centrala administrationens hjälp.
Nationen – å andra sidan - är produkten av kulturell utveckling och evolution för en viss grupp människor på en viss bestämd plats. En gemensam historia, territorium språk och kultur.
I vetenskapliga termer är det därför felaktigt att sätta likhetstecken mellan stat och nation. Statspropagandan har dock fått människor att tro motsatsen.
Det är märkligt att även skribenter, som journalister, som har orden och ordens betydelse som sina yrkesverktyg, har idag svårt att skilja på begreppen stat och nation.
----O----
2/5
År 1789 påbörjades centraliseringen av makt till Paris. Kulturmångfald, traditioner, språkvariationer och regionalt självstyre i olika former motarbetades eller förbjöds av den nya statsregimen. Självstyrande regioner över hela Europa passade inte in i det nya Europa.
Den franska revolutionen förde med sig en centralstyrd modell med ett språk, en kultur, ett parlament, en valuta, en militär, ett lagsystem, ett utbildningssystem och så vidare. Det blev alltså central maktutövning på de flesta områden.
Den franska modellen - all makt på en plats - blev så småningom modell för flera av Europas statsbildningar.
----O----
2/6
Det nya franska modellen anammades i resten av Europa. Så sent som 1945 fanns det bara 45 stater med detta centrala styre. 1951 grundades FN och snart inlemmades resten av världen i detta nya system. Vi har idag 193 stater med mer eller mindre centrala styrsystem.
Det gick rätt så snabbt, även hos oss, med extra draghjälp av järnvägens och folkskolornas etablering och utbredning.
----O----
2/7
Europa blev ett slagfält från tiden kring den franska revolutionen fram till slutet av andra världskriget. Etablering av det nya statssystemet och den efterföljande spridningen i Europa blev en våldsam affär. Väpnat motstånd, uppror, konflikter och krig.
En sökning på Wikipedia kunde det konstateras att det förekommit minst 187 krig och konflikter i Europa under de 161 år som gått mellan 1789 och 1945. Det blir i snitt 1,2 krig per år.
När krigens rök och damm lagt sig kunde vi vi hur den brokiga kartan över Europa från före Westfalen 1648 och den franska revolutionen 1789 i stort ersatts med den karta som vi känner idag.
De europeiska staternas interna expansionsiver hade nått sina respektive maximala yttre gränser.
Men till vilket pris?
----O----
Detta kapitel – nummer 2 - har handlat om Westfalen och den franska revolutionen. Hur statens suveränitet stärktes. Man kunde nu börja skönja dagens rigida statsgränser.
Nästa kapitel – nummer 3 – handlar om hur Europas ledare efter andra världskriget insåg att det måste bli ett slut på krig och konflikter. Ett samlat Europa som lösningen för fred i Europa.