Transkription Videoföredrag om

Regionernas Europa –
en nödvändighet.

Mitt namn är Göran Hansson, pensionerad sjökapten som haft världen som arbetsplats i över 50 år.

Denna presentation handlar om hur konceptet Regionernas Europa kan användas som en modell för att skapa en bättre, effektivare och folkligare politisk organisation. Politiken närmare medborgarna och medborgarna närmare politiken.

Detta föredrag är baserat på ett bidrag som skickades in till EU-kommissionen 2021 i samband med EU:s Konferens om Europas Framtid. EU-konferensen avslutades 2022 med en slutrapport. Hur bidraget ”Regionernas Europa” påverkat EU-kommissionen är okänt.

Send email

En grupp om Regonernas Europa finns på Facebook. Bli medlem och kommentera denna presentation.

Presentationen finns även som videoföredrag i 10 delar. Det går bra att kommentera innehållet i presentationen där.

Del 9

Regionalisering -
en hushållande nödvändighet.

Det gäller att hitta den mest effektiva beslutsnivån för att effektivisera den offentliga verksamheten och hushålla med resurserna.

9/1

Det gäller att finna den bästa och mest effektiva nivån för alla politiska och administrativa områden i samhället. Med utgångspunkten att effektivisera den offentliga verksamheten och hushålla med statens resurser kan vissa områden lämpa sig för att flyttas uppåt. Vissa mot EU och andra internationella nivåer. Andra neråt mot de regionala och lokala nivåerna. 

Men bara för att ett beslut kan flyttas närmare medborgarna så är det inte alltid säkert att det är det rätta att göra. Ibland kan den nivån som är mest lokal – närmast medborgarna – inte ha förmåga och kapacitet att utföra uppdraget på det mest effektiva sättet. 

En förhandling om subsidiariteten måste därför alltid ske med största möjliga flexibilitet och öppna sinnen hos förhandlarna. Detta gäller alla sidor på förhandlingsbordet. Och det finns fyra primära intressenter vid förhandlingsbordet i denna process: EU, staten, regionerna samt kommunala och lokala nivåer.

----O----

9/2

Men innan vi går in på de olika samhällsfunktionerna och funderar över vilka nivåer som kan vara de optimala så kan det vara på en god idé att titta lite närmare på vilka kriterier som kan bli aktuella.

• Historiska gränser. Har de gamla kulturgränserna någon framtida betydelse överhuvudtaget?
• Administrativa överväganden. En decentralisering av vissa samhällsfunktioner kan vara mer effektivt och praktiskt att bedriva offentlig verksamhet på. 
• Behovet av att rationalisera befintliga strukturer. Många samhällsfunktioner har sitt ursprung i andra tider och det kan idag finnas ett stort behov av att anpassa offentlig verksamhet till nya omständigheter. 
• Kostnader. Statens verksamhetsmodell har visat sig vara alldeles för dyr – pengarna räcker aldrig.
• Demografiska hänsyn. Människor flyttar in och ut från regionerna. Både genom migration och genom intern förflyttning inom staten.
• Miljöhänsyn. Att hitta den bästa och mest effektiva nivån för de olika samhällsfunktionerna kan sannolikt gynna miljön på många sätt.

----O----

9/3

• Behovet av att minimera sociala störningar. De politiska besluten hamnar närmare människorna. De får därmed större folkligt stöd och därmed ökad legitimitet.
• Öka tillgängligheten för offentlig service. Sammanslagning och centralisering av offentliga samhällsfunktioner har varit vanlig. Detta har fört med sig att det blivit svårare för medborgarna att nå kontakt med eller erhålla service.
• Ekonomisk logik. Ibland kan det vara ologiskt att finansiering av regional verksamhet går genom statliga instanser.
• Utvecklingspotential. Regionerna vet själva bäst vad deras framtidspotential och problem består av. Samt hur dessa skall utföras och lösas.
• Kulturella och språkliga realiteter. Större hänsyn måste tas till detta kriterium. Positiva förändringar till nytta för den kulturella mångfalden globalt börjar alltid på hemmaplan.

Dessa är förslag till kriterier som kan komma ifråga inför en förhandling om en regionalisering i enlighet med konceptet Regionernas Europa.

----O----

9/4

Vissa förhandlingar startar med att bestämma spelreglerna. Vad händer om parterna inte kommer överens i en fråga?

Vem skall vara domare i dispyter för att lösa upp oenigheter vid förhandlingsbordet?  

Ett förslag som faktiskt varit på tal i många år är att inrätta konstitutionsdomstol. Den skulle kunna medla tvister om subsidiaritetsfrågor med de elva kriterierna som utgångspunkt. Samt formellt dokumentera förhandlingsresultatet.

----O----

9/5

Subsidiaritet i praktiken. Låt oss ta ett exempel.

Polisiära insatser.

Staten har blivit både för stor och för liten för dagens polisverksamhet. Här handlar det om en anpassning till verklighetens behov och realiteter.

• Ansvaret för bekämpning av grov brottslighet och terrorism ligger lämpligast hos EU och staten
• Ansvaret för trafikpolisverksamhet hos Regionen
• Ansvaret för ordningspolisen hos Kommunen.

Samma diskussion kan tas om alla offentliga verksamheter och områden i samhället.

----O----

9/6

Slutsatser

Dessa områden för en regionalisering i enlighet med subsidiaritetsprinciperna kan inte avgöras med dekret och stela hänvisningar till existerade lagar och regler. Detta har en tendens att cementera det rådande maktförhållandet.

Ett öppet sinne hos alla parter är nödvändigt för att uppnå tillfredsställande resultat, inte minst för staten som står inför stora och allvarliga framtida utmaningar. 

När förhandlingarna är avslutade och alla parter är nöjda - är det dags för nästa förhandling: en skattereform som skall återspegla resultatet från subsidiaritetsförhandlingarna.

 

----O----

Detta kapitel – nummer 9 - har handlat om att det gäller att hitta den mest effektiva beslutsnivån för att effektivisera den offentliga verksamheten och hushålla med resurserna.

Nästa kapitel – nummer 10 – konstaterar att det finns en klart utstakad väg framåt att återställa det demokratiska systemet. Det finns inga fler hinder för en regionalisering av Sverige.