Translate this page:
Translate this page:
Mitt namn är Göran Hansson, pensionerad sjökapten som haft världen som arbetsplats i över 50 år.
Denna presentation handlar om hur konceptet Regionernas Europa kan användas som en modell för att skapa en bättre, effektivare och folkligare politisk organisation. Politiken närmare medborgarna och medborgarna närmare politiken.
Detta föredrag är baserat på ett bidrag som skickades in till EU-kommissionen 2021 i samband med EU:s Konferens om Europas Framtid. EU-konferensen avslutades 2022 med en slutrapport. Hur bidraget ”Regionernas Europa” påverkat EU-kommissionen är okänt.
En grupp om Regonernas Europa finns på Facebook. Bli medlem och kommentera denna presentation.
Presentationen finns även som videoföredrag i 10 delar. Det går bra att kommentera innehållet i presentationen där.
7/1
En språklig massdöd i världen står för dörren. Kanske kommer så mycket som 90 procent av jordens språk att försvinna under detta sekel.
Varför ser man inga protestaktioner på gator och torg?
----O----
7/2
Språkorganisationer har försökt räkna de kända språken i världen. Cirka 6500. Men denna siffra är sannolikt i underkant. Det finns språk som officiellt anses vara dialekter och som inte erkänns. Därför hamnar de heller inte på språklistorna.
En mer generös syn på språkfrågan när det gäller definitionerna för vad som är dialekter eller språk behövs. Då kommer siffran över världens småspråk att öka. Kanske till så mycket som till 10 000.
Det är först på senare år som det på allvar uppmärksammats att det finns något viktigt inbäddat i språken. Gruppvisa kulturella egenskaper och kollektiva historiska erfarenheter. Dessa riskerar nu att försvinna. Det går raskt. Två språk i månaden anses dö ut runt om i världen – ett antal som är i ökande.
Vissa forskare befarar att mer än hälften av världens språk kommer att försvinna innan utgången av detta sekel. Andra uppskattar språkdöden under detta sekel till mer än nittio procent.
Varför är det så få protester mot den språkliga och kulturella utarmning som blir resultatet av den språkliga massdöd som står för dörren?
Varför är det så tyst i media?
----O----
7/3
På de flesta håll i Europa har statsmakterna styrt opinionsbilden via skola, massmedia och i politiken. Med globalisering och Europa-anpassning håller denna centrala styrning på att långsamt glida statsmakterna ur händerna. Även de mindre statsspråken får svårare att hävda sig.
Vi ser ett regionalt uppvaknande som resultat. Språk- och kulturfrågor har under det senaste decennierna hamnat högre på Europas dagordning. Både EU och Europarådet har gjort klart att den kulturella mångfalden i Europa är viktig. Det är på detta fundament som Europa skall utvecklas. Detta bådar gott för Europas småspråk.
Men i Sverige är motståndet stort mot regional mångfald på språk- och kulturområdet. Den svenska statens syn på språkfrågan är klart uttalad: gutniskan, dalmål och skånskan är exempel på regionala språkvariteter som inte är språk. De är dialekter av svenska och behöver därför inte särskilt skydd.
Flera regionala språk i Europa upplever idag en renässans medan andra har det fortsatt besvärligt.
----O----
7/4
Ett regionalt språk, som inte styrs av en statsmakt, utvecklas naturligt genom kontakter med andra språk. Beroende på handelsvägar och gamla kulturmönster innebär detta att angränsande språkområden påverkar varandra.
Statsmakterna har lagt hinder i vägen för gamla handelsvägar och det sociala kontaktnätet. Staten styr skola och massmedia. Man anvisar ologiska och onaturliga statsgränser.
Det är så staten styr framtiden för de regionala språken och kulturerna. Både här hemma och på andra håll i Europa. Framtiden för de små regionala historiska språken i Sverige ser inte särskilt ljus ut.
Är det verkligen dags att förpassa de gamla regionala språkliga varieteterna till de döda kulturernas soptipp?
----O----
Detta kapitel – nummer 7 – har handlat om Staten och språkmonopolet. Kanske kommer hälften av världens språk att försvinna innan utgången av detta sekel. Varför är det så få protester mot denna språkliga och kulturella utarmning?
Nästa kapitel – nummer 8 – kommer att handla om decentralisering och subsidiaritet. Decentralisering och ”låt hela landet leva” innebär anpassning av statens uppgifter till bästa möjliga beslutsnivå. Men hur kan detta genomföras i praktiken?