Translate this page:
Translate this page:
Mitt namn är Göran Hansson, pensionerad sjökapten som haft världen som arbetsplats i över 50 år.
Denna presentation handlar om hur konceptet Regionernas Europa kan användas som en modell för att skapa en bättre, effektivare och folkligare politisk organisation. Politiken närmare medborgarna och medborgarna närmare politiken.
Detta föredrag är baserat på ett bidrag som skickades in till EU-kommissionen 2021 i samband med EU:s Konferens om Europas Framtid. EU-konferensen avslutades 2022 med en slutrapport. Hur bidraget ”Regionernas Europa” påverkat EU-kommissionen är okänt.
En grupp om Regonernas Europa finns på Facebook. Bli medlem och kommentera denna presentation.
Presentationen finns även som videoföredrag i 10 delar. Det går bra att kommentera innehållet i presentationen där.
1/1
Regionernas Europa – en nödvändighet. Ett sätt att få tillbaka den folkliga rotkontakten i politiken. En viktig tanke bakom skapandet at de Europeiska Unionen.
En regional decentralisering i Sverige har varit på gång i många år. Att dela upp landet i regioner, så kallade NUTS-regioner, blev ett krav i samband med Sveriges beslut att gå med i EU under första hälften av 1990-talet. Sedan dess har inte mycket hänt.
Men det finns en aspekt på en regionalisering som knappast har berörts i Sverige de senaste åren: Regionernas Europa. Det är ett koncept som kan vara en viktig del av lösningen på många av de utmaningar och problem som statsmakterna står inför - både i Europa och i resten av världen.
Denna presentation handlar om hur konceptet Regionernas Europa kan användas som en modell för att skapa en bättre, effektivare och folkligare politisk organisation.
----O----
1/2
Det handlar om hur den moderna europeiska statsbildningen växte fram. Och sedan spred sig till resten av världen.
Den är inte så gammal som många av oss tror. Presentationen belyser också regionernas plats i Europa. Regioner - som i Regionernas Europa. Det är temat för denna presentation.
Viktiga frågor i denna första del är:
Konceptet Regionernas Europa kan användas som modell för att skapa en bättre, folkligare och effektivare politisk organisation.
Presentationen är baserad på Sverige som ett exempel. Men problemen och möjliga lösningar kan gälla de flesta av dagens stater. Stora och små.
----O----
1/3
Efter Berlinmurens fall blev begreppen decentralisering och regionalisering aktuella. Regionalt självstyre om man så vill. Kulturregioner runt om i världen önskade fatta egna politiska beslut i frågor som rör det vardagliga livet på hemmaplan. Man ville inte bli detaljstyrda långt borta ifrån.
I dialogen med statsmakterna uppstod många olika begrepp om ökat regionalt självstyre.
...för att nämna några exempel.
Detta orsakade begreppsmässig förvirring. Staten och regionerna pratade förbi varandra i debatten.
Men för oss i Europa är det egentligen bara två begrepp som är aktuella och som skall behandlas i denna presentation.
Federalism och regionalism är grenar på samma demokratiträd. Federalism är ett inom-statligt projekt med statsbaserade konstitutionella begränsningar.
Regionalism enligt konceptet Regionernas Europa betyder mer eller mindre självstyrande regioner. De blir en del av en flexibel och mångfacetterad politisk organisation. Även staten har en viktig plats i systemet.
Federalism är konstitutionellt mera stelt och har svårare att anpassas om en framtida utveckling gör detta önskvärt.
Regionalism bygger på fortlöpande förhandlingar mellan staten och regionerna, tillsammans med de lokala politiska nivåerna. Allt under överseende, tillsyn medverkan av en övergripande instans - EU.
Regionalismen är därför mera flexibel och mer sannolik att anpassas efterhand som världen runt omkring förändras.
----O----
1/4
Hur fungerar dagens demokrati? Är det ett uppifrån-och-ner-projekt, som många tycker att det är idag?
Eller är det ett nerifrån-och-upp-projekt som man kan tycka borde vara grundläggande i en demokrati?
Relevanta frågor är:
Och det är frågor som skall diskuteras i denna presentation.
----O----
1/5
EU-parlament, statsparlament (Riksdagen), regioner/landsting och kommuner. Instanser där politiska beslut fattas. Men instanser för vem?
Valdeltagandet har under senare tid visat vikande tendenser. Soffan har blivit ett bekvämt alternativ för medborgarna. Soffpotatis kan man kanske kalla dem som väljer soffan framför valurnorna.
Samtidigt har gator och torg har blivit en allt vanligare arena för folkliga manifestationer. Det tydligt att folk anser att de har någonting viktigt att säga. Men märker att det inte är någon som lyssnar.
Viktiga politiska församlingar ligger ibland långt borta och känns otillgängliga. Ibland irrelevanta. Politikerna är ofta anonyma och okända.
Under åren har statspolitiken i mångt och mycket förlorat den folkliga rotkontakten.
En rotkontakt som är en viktig och grundläggande faktor i en levande demokrati.
----O----
1/6
Över hela världen strävar kulturregioner och minoritetsnationer mot ökat självstyre. Ibland för att bli suveräna stater och en plats i FN:s generalförsamling. Tre aktuella exempel under senare år är Skottland, Katalonien och Kurdistan.
Men är självständighet verkligen lösningen? För mig betyder självständighet bara att man flyttar samma gamla problem till ett helt nytt geografiskt område utan att lösa de underliggande problemen.
Det måste finnas ett bättre sätt att organisera politiken på.
----O----
Detta kapitel – nummer 1 - har ställt frågor om demokrati och hur politiken tappat den folkliga rotkontakten.
Nästa kapitel – nummer 2 – handlar om hur dagens statsgränser kom till. Hur den politiska makten flyttades från städer och regioner till staternas huvudstäder. Om krig och konflikter i Europa under flera hundra år